Indle yizinsalela zokudla eziqinile noma eziqinile ezingagayeki emathunjini amancane, futhi zihlakazwe amagciwane ethunjini elikhulu.[1][2] Indle iqukethe inani elincane lemikhiqizo kadoti ye-metabolic efana ne-bilirubin eshintshwe amagciwane, namaseli e-epithelial afile avela olwelweni lwamathumbu.[1]

Indle Yendlovu

Indle ikhishwa nge-anus noma i-cloaca ngesikhathi sokuzikhulula.

Indle ingasetshenziswa njengomanyolo noma i-conditioner yenhlabathi kwezolimo. Ingashiswa futhi njengamafutha noma yomiswe futhi isetshenziselwe ukwakha. Okunye ukusetshenziswa komuthi kutholakele. Endabeni yendle yomuntu, ukufakelwa indle noma i-bacteriotherapy ye-fecal isetshenziswa. Umchamo kanye nendle ndawonye kubizwa ngokuthi i-excreta.

Ukusetshenziswa kwendle yezilwane hlela

Umanyolo hlela

Indle yezilwane, isib. i-guano kanye nomquba kuvame ukusetshenziswa njengomanyolo.[3]

Amandla hlela

Ubulongwe obomile bezilwane buyashiswa futhi busetshenziswe njengomthombo wokubasa emazweni amaningi emhlabeni jikelele. Eminye indle yezilwane, ikakhulukazi ekamela, yenyathi neyezinkomo, iwumthombo wokubasa lapho yomisiwe.[4]

Izilwane ezifana ne-panda ne-zebra enkulu zinamagciwane amathumbu akwazi ukukhiqiza i-biofuel. Ibhaktheriya okukhulunywa ngayo, i-Brocadia anammoxidans, ingasetshenziswa ukuze kuhlanganiswe i-rocket fuel hydrazine.[5][6]

Okunye ukusetshenziswa hlela

Ubulongwe bezilwane ngezikhathi ezithile busetshenziswa njengosimende ukwenza amaqhugwane enziwe ngezitini zodaka,[7] noma ngisho nasemidlalweni yokujikijela, ikakhulukazi ngobulongwe benkomo kanye bekamela.[8]

Kopi luwak (liphinyiselwe [ˈkopi ˈlu.aʔ]), noma "ikhofi le-civet", ikhofi elenziwe ngamajikijolo ekhofi eliye ladliwa futhi ladlula emgudwini wokugaya we-Asian palm civet (Paradoxurus hermaphroditus). Ama-panda amakhulu ahlinzeka ngomanyolo wetiye eliluhlaza elibiza kakhulu emhlabeni.[9] E-Malaysia, itiye lenziwa ngobulongwe bezinambuzane ezithi zidliwe ngamaqabunga amagwava.

Enyakatho yeThailande, izindlovu zisetshenziselwa ukugaya ubhontshisi wekhofi ukuze kwenziwe ikhofi iBlack Ivory, eliphakathi kwamakhofi abiza kakhulu emhlabeni. Iphepha nalo lenziwa ngobulongwe bendlovu kuleli.[10]

Indle yezinja yayisetshenziswa enqubweni yokushukwa kwesikhumba ngesikhathi se-Victorian. Indle yenja eqoqiwe, eyaziwa ngokuthi "pure", "puer", noma "pewer",[11] yaxutshwa namanzi ukwenza into eyaziwa ngokuthi "bate", ngoba ama-enzyme e-proteolytic endle yenja asiza ukukhulula ukwakheka kwesikhumba esine-fibrous ngaphambi kwezigaba zokugcina zokushuka.[12] Abaqoqi bendle yezinja babaziwa njengabatholi abamsulwa.[13]

Izindlovu, izimvubu, ama-koala nama-panda azalwa enamathumbu angenalutho, futhi adinga amagciwane atholakala ngokudla indle yonina ukuze agaye uhlaza.

ENdiya, ubulongwe benkomo nomchamo wenkomo kuyizithako eziyinhloko zesiphuzo sendabuko samaHindu iPanchagavya. Usopolitiki uShankarbhai Vegad uthe bangawelapha umdlavuza.[14]

EMpumalanga Ephakathi, ubulongwe bezinkomo busetshenziswa ngenxa yezizathu ezihlukahlukene, njengokwelapha isifo sohudo, inkolelo yezinto zokwelapha noma njengesisekelo sokudla.

Igalari hlela

Imithombo hlela

  1. 1.0 1.1 Tortora, Gerard J.; Anagnostakos, Nicholas P. (1987). Principles of anatomy and physiology (Fifth ed.). New York: Harper & Row, Publishers. p. 624. ISBN 978-0-06-350729-6.
  2. Diem, K.; Lentner, C. (1970). "Faeces". in: Scientific Tables (Seventh ed.). Basle, Switzerland: CIBA-GEIGY Ltd. pp. 657–660.
  3. Dittmar, Heinrich; Drach, Manfred; Vosskamp, Ralf; Trenkel, Martin E.; Gutser, Reinhold; Steffens, Günter (2009). "Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry". Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry. Weinheim: Wiley-VCH. doi:10.1002/14356007.n10_n01. 
  4. "STCWA". Archived from the original on 13 March 2021. Kulandwe ngomhlaka 16 March 2021.
  5. Handwerk, Brian (9 November 2005). "Bacteria Eat Human Sewage, Produce Rocket Fuel". National Geographic News. Archived from the original on 13 March 2020. Kulandwe ngomhlaka 3 December 2019 – via wildsingapore.com.
  6. Harhangi, HR; Le Roy, M; van Alen, T; Hu, BL; Groen, J; Kartal, B; Tringe, SG; Quan, ZX et al (2012). "Hydrazine synthase, a unique phylomarker with which to study the presence and biodiversity of anammox bacteria". Appl. Environ. Microbiol. 78 (3): 752–8. Bibcode 2012ApEnM..78..752H. doi:10.1128/AEM.07113-11. PMC 3264106. PMID 22138989. http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pmcentrez&artid=3264106. 
  7. "Your Home Technical Manual – 3.4d Construction Systems – Mud Brick (Adobe)". Archived from the original on 6 July 2007. Kulandwe ngomhlaka 9 July 2007.
  8. "Dung Throwing contests". Archived from the original on 11 October 2007.
  9. Topper, R (15 October 2012). "Elephant Dung Coffee: World's Most Expensive Brew Is Made With Pooped-Out Beans". HuffPost. Archived from the original on 3 September 2017. Kulandwe ngomhlaka 10 December 2012.
  10. Topper, R (15 October 2012). "Elephant Dung Coffee: World's Most Expensive Brew Is Made With Pooped-Out Beans". HuffPost. Archived from the original on 3 September 2017. Kulandwe ngomhlaka 10 December 2012.
  11. "pure". pure (Online ed.). Oxford University Press. https://www.oed.com/view/Entry/154843.  (Subscription or participating institution membership required.) n., 6
  12. "Rohm and Haas Innovation - The Leather Breakthrough". Rohmhaas.com. 1 September 1909. Archived from the original on 19 October 2012. Kulandwe ngomhlaka 27 October 2012.
  13. Johnson, Steven (2006). The ghost map : the story of London's most terrifying epidemic--and how it changed science, cities, and the modern world. New York: Riverhead Books. ISBN 1-59448-925-4. OCLC 70483471. Archived from the original on 4 March 2022. Kulandwe ngomhlaka 21 February 2021.
  14. Ramachandran, Smriti Kak (19 March 2015). "Cow dung, urine can cure cancer: BJP MP". The Hindu. Archived from the original on 1 October 2019. Kulandwe ngomhlaka 17 September 2019.

Amakhasi amangaphandle hlela